Nordanvinden 3 är nu på samråd

Bevara och utveckla
Den kulturhistoriska värdekärnan i Klostergården bevaras genom att befintliga byggnader runt torget bevaras i sin helhet. Utvecklingen sker istället på den östra delen av fastigheten som idag utgörs av en låg byggnad och parkering.
Relatera till befintlig bebyggelse
Den nya bebyggelsen relaterar till den befintliga bebyggelsen efter Nordanväg, En tydlig lamellbebyggelse med kortsidor mot Nordanväg.
Siktlinjer och rörelsemönster
Befintliga fysiska och visuella kopplingar till omgivningen bevaras och förstärks. Utvecklingen med bostäder och lokaler kommer innebära mer ögon på platsen och därmed bidra till en ökad känsla av trygghet.
Arkitekt: Marge Arkitekter
Preliminär tidplan:
Samråd: Våren 2024
Granskning: Vinter 2024
Antagande: Vår 2025
Byggstart: Vinter 2025
Inflyttning: Vinter 2027
Detaljplanen för Nacka strand dp5 – Berget är nu ute på samråd

Utvecklingen i Nacka strand
Det övergripande syftet med utvecklingen i Nacka strand är att skapa en tät, blandad och levande stadsdel, ett sammankopplat och integrerat stadsrum, attraktiva och kvalitativa rekreationsmiljöer samt att Nacka strand ska vara en stadsdel med stark identitet och en egen attraktionskraft. Vi är stolta över att vara en del av denna utveckling.
En unik placering med spektakulär utsikt
Det aktuella bebyggelseområdet, i södra delen av Nacka Strand, består idag av en blandad bebyggelse som reser sig ur skärgårdslandskapets gröna fot. Strax intill den aktuella fastigheten finns en befintlig bostadsmiljö med fyra punkthus som står placerade längs med Fabrikörvägens norrsida mot Saltsjön. Genom en varsam gestaltning av såväl byggnader som landskap är målsättningen att skapa ett vackert gaturum och en rik bostadsmiljö som varsamt möter det omgivande skärgårdslandskapet, med sin rika skogsmiljö. Bebyggelsen markerar platsens kulturhistoriska värde som en del av Riksintresset kring Stockholms farled.
Ledord för gestaltningen
Ledord för gestaltningen av Fabrikörvägens nya bebyggelse har varit att området som helhet ska ge intryck av grönska, utblick mot vatten och rymd. De nya byggnadsvolymerna utformas utifrån begreppen försiktighet, mjukhet, lugn och måttlighet. Landskapet ges särskild omsorg utifrån begreppen mellanrum, grönska, trädtoppar, anpassning.
Utformning
De nya bostadshusen utformas med en tydlig, inbjudande front mot Fabrikörvägen och långsmala fotavtryck som sträcker sig upp mot skogen i söder. Det är en samlad bebyggelse, som inordnar sig bakom framförvarande bostadshus. Från farleden utgör bebyggelsen ett diskret tillägg till Nacka Strands silhuett, med mörka volymer som inordnar sig i skogen som fortsatt kringgärdar de nya bostadshusen.
Hällmarksskogen i söder och den magnifika utsikten mot Saltsjön ger en rik gårdsmiljö, bortom fastighetens egna gränser. Den befintliga skogen är utgångspunkt och inspirationskälla för gestaltningen av den nya gårdsmiljön och platsens befintliga vegetation både kompletteras och bevaras. Fyra huskroppar är placerade i en kraftigt kuperad norrsluttning. Mellan byggnaderna sparas och skyddas markvegetation och befintliga träd i så stor utsträckning som möjligt. Där befintlig vegetation påverkas av exploateringen utformas ytorna för att upplevas som en grönskande länk mellan bebyggelsen och den omgivande naturen.
Arkitekt: White arkitekter
Preliminär tidplan:
Samråd: Vinter 2023–2024
Granskning: Vinter 2024
Antagande: Vinter 2025
Byggstart: Sommar 2026
Inflyttning: Sommar 2028
Läs mer om projektet på genova.se
Besök Nacka kommuns hemsida
En unik kombination av historia och framtid

Mål och mångsidighet
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya och olika användningsområden. Här planeras för nya bostäder, arbetsplatser, café, vårdmottagningar och nya mötesplatser. Det unika med planen ligger i dess förmåga att balansera höga kultur- och naturmiljövärden samtidigt som det skapar plats för moderna livskvalitéer. Målet med utvecklingen är omvandling från ett bildominerat verksamhetsområde till ett mer levande grannskap som befolkas av både boende och verksamma under dygnets alla timmar vilket skapar trygghet men även ett attraktivt område att vistas, bo och verka i.
Historisk bakgrund: St Lars Hospital
St Lars hospital, grundat i slutet av 1800-talet som ett mentalsjukhus, sträcker sig över ett område norr och söder om Höje å. Fastigheten Hunnerup 1, som ägs av Genova och inkluderar den före detta Asylen, är en central del av planen. Ett dedikerat team av landskapsarkitekter, kulturmiljöexperter och arkitekter har samarbetat nära med kommunen för att utforska hur den historiska bebyggelsen kan integreras med nya bostäder i områdets ytterkanter.
Förnyelse och liv i området
Idag karaktäriseras området av kontor och verksamheter. Genom att komplettera med nya funktioner och bostäder strävar man efter att skapa en levande atmosfär som stärker området. Detta innebär att nya grönområden och gårdar runt bostäderna ersätter asfalt och parkeringsplatser som idag dominerar ytorna mellan husen.
Kvalitet och omsorg i gestaltningen
Den nya bostadsbebyggelsen planeras med noggrannhet och omtanke för att harmonisera med den befintliga strukturen. Ny bebyggelse placeras så att vyer och siktlinjer av betydelse inte skyms och gestaltningen regleras för att skapa harmoni och respekt mellan befintliga och tillkommande byggnader. Områdets lummiga karaktär ska bibehållas. Detta görs genom att skydda de höga naturvärdena som är starkt förknippade med de gröna kulturmiljövärdena samt biotopskyddade miljöer. Den nya bebyggelsen harmonierar med den omkringliggande kultur- och naturmiljön i fråga om form, material och kulör.
St Larsområdet förbereder sig för en spännande framtid där historia och framtid möts i en harmonisk och levande symbios.
Arkitekt: Strategisk Arkitektur
Preliminär tidplan:
Samråd: december 2023 -februari 2024
Granskning: sommaren 2024
Antagande: vinter 2025
Byggstart: höst 2025
Inflyttning: sommaren 2027
Läs mer om projektet på genova.se
Besök Lunds kommuns planavsnitt
Viby 19:3 på samråd,
med småstaden som förebild
En viktig kvalitet i Viby är de inre rummen och sekvenserna mellan dem. Att ta vara på områdets storlek för att skapa en tydlig identitet utåt med ett gemytligt inre. Därför får området något högre bebyggelse i sina yttre kanter och lägre byggnader i dess mitt. Genom att blanda typer av bostäder och bebyggelse i hela området skapas trivsamma stråk, siktlinjer samt små och stora platser att stanna till. Byggnadernas materialitet och stil ger området sin identitet och skapar igenkänning.
Nära cykelstråk och busshållplatser ligger skolan med idrottshallen. I södra delen av området med gård i den kuperade naturmiljön ligger förskolan med åtta avdelningar.
Torget präglas av den stora, nedsänkta lekplatsen i södra delen och uteserveringen i norr. Här finns livsmedelsbutik, service och möjligheter till restaurang och café med uteserveringar.

Stadsutvecklingens tre byggstenar
Stadsutveckling vilar på tre viktiga byggstenar: Gemensamma rum, stråk och bebyggelse. Det är med aktiva val för var och en av dessa byggstenar som Viby får sin form och stöd för genomförande.
Den sista byggstenen är det som ofta listas först: bebyggelsen. Och visst är det viktigt, vad som byggs och hur det ser ut. Men det är helheten, hur byggstenarna komponeras och sätts samman som definierar kvaliteten på den stadsdel som möter både besökare och boende: hur husen möter marken, hur byggnaderna sig genom området, i vilka väderstreck gårdar och uteplatser förläggs. Tillsammans med en omsorgsfull gestaltning av de hus som ska byggas skapas ett ramverk för utvecklingen av Viby.
Gemensamma rum
Den första byggstenen i en stadsplan är de platser där vi möts och vistas tillsammans: parker och torg, platsbildningar och skolgårdar som blir lek- och idrottsplatser på kvällar och helger. I detta begrepp ryms både formella platser (torg, lekplatser tex) och informella (träddungar, oplanerad mark). I en ny stadsdel strävas efter att skapa gemensamma rum för olika målgrupper och livsskeden och samtidigt använda dessa platser för att stärka stadsdelens identitet.
Stråk och gator
Gångstråk, cykelvägar och gator i ett område har både praktisk och social funktion. De ska serva byggnader och verksamheter men utgör också den miljö där människor promenerar och cyklar och barn rör sig till och från skolmiljöer och lekkamrater. Hur dessa utformas präglar hur en stadsdel uppfattas och för vem den är utformad.
Bebyggelse
Allt synligt som byggs ingår i byggstenen bebyggelse; bostäder och verksamheter, skola, förskola och idrottshall. I detta skede anges möjliga koncept- material- och färgval för dessa för att visa en riktning och ambitionsnivå för stadsdelen. I senare skede kommer kvalitetsboken kompletteras med ett gestaltningsavsnitt som mer i detalj beskriver förutsättningar och formulerar styrmedel för utformningen av bebyggelsen i Viby.
Hållbar stadsutveckling
Genom att planera Viby som en varierad och gemytlig blandstad med platser och byggnader i gedigna material ska Viby bli en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stadsdel. Detaljplanen utformas så att träbyggnation är möjlig i hela stadsdelen. Gröna rum, stora och små, ger möjlighet till hälsa och rekreation av olika karaktär. Stärkta cykelleder, säkra skolvägar, och tillgång till god kollektivtrafik gör att området kan leva och utvecklas med tiden.


