Nordanvinden

Området beskrivs ofta som ett av miljonprogrammets mest lyckade exempel, men planerades och påbörjades innan miljonprogrammet drog igång. Hjärnan bakom Klostergården stavas Sten Samuelsson, professor i arkitektur vid Lunds tekniska högskola 1964–1983 och en av de främsta företrädarna för svensk modernistisk efterkrigsarkitektur. Klostergården är känt för sitt konsekventa genomförande och sina påkostade material: trapphusen är klädda i marmor, och altaret i kyrkan är gjort i ett stycke carraramarmor.

Men Klostergårdens centrum behöver rustas upp. Den överbyggda butikspassagen som idag binder samman kyrkotorget med parken och bostadsområdet kan upplevas som otrygg och mörk. Snart kommer också en ny regional tågstation att börja byggas en bit bort, i stadsdelen Sankt Lars, vilket kommer att förändra befintliga flöden och öka efterfrågan på bostäder.

Hur kan man då som arkitekt och fastighetsbolag tillföra något nytt i en kulturhistoriskt värdefull miljö utan att förstöra? För att navigera rätt har Genova tagit hjälp av byggnadsantikvarie, som gjort en utredning om just Klostergården.För Genova är det viktigt att först analysera platsen noggrant. Sen måste man hitta rätt volymer, höjder, gestaltning och material. Man ska inte bygga något som tar överhanden; kyrkan och kampanilen måste fortfarande vara centrum arkitektoniskt. Ingen plats är perfekt, och det är klart att man alltid kan tillföra något nytt och förbättra. Men det handlar väldigt mycket om att se de befintliga kvaliteterna.